Jag har ingen tro, jag tror inte på någonting som någon hittade på för flera tusen år sedan. Jag accepterar att andra går i kyrkan/moskén osv. Men jag gör det inte själv. Alltså ingen i min släkt/familj och så är speciellt kristna, Mormor är typ den som går i kyrkan men ingen annan.. 
Enda gången man går i kyrkan är väl då man måste, typ skolavslutningar och så vidare, inte annars.

Jaa, det var min tro det.

Pusshej leverpastej

Tillslut fick vi lämna våra legitimationer och gå in i rummet som var fyllt av datorer, jag satte mig vid en och började svara på frågor, svarade på alla men glömde gå tillbaka och ändra på en fråga så jag tryckte rätta prov och fick svaret ej godkänt. FAN, tänkte jag, jag hade ett poäng för lite. Så jag gick tog mitt leg och gick ut därifrån, fly förbannad och besviken på mig själv, hur kunde jag glömma?
Gick ut på gatan och ringde vägverket för att boka en ny tid, men då var jag tvungen att köra upp först sen ringa igen för att få en ny tid, så jag gick och gjorde uppkörningen, den klarade jag galant och sen ringde jag vägverket och fick en tid klockan tre. Jag sprang till Ica på torget för att köpa något att äta sen sprang jag till körskolan och satte mig och pluggade. Efter tre timmar så var jag klar och då gick jag tillbaka till vägverket för att lämna mitt leg en gång till och för att få sätta mig än en gång framför datorn och skriva teoriprovet.

Då jag gjort alla 66 frågorna så satt jag och tvekade, skulle jag trycka rätta prov? vågade jag? tänk om jag skulle kugga en gång till. Tillslut så var det någon brevid mig som tryckte rätta prov åt mig, det var Lovisa, hon såg att jag tvekade. 
Jag vågade inte titta själv så hon kollade sen sa hon bara Grattis. Jag trodde hon skämtade men då jag kollade själv så såg jag, 56 rätt. JAG HADE KLARAT DET. Tog min jacka och min väska sen gick jag fram till tanten som var provkontrollant och fick mitt leg och mitt papper sen tittade jag på henne och sa HA. Hon tittade på mig surt och jag gick därifrån. Direkt jag kom utanför dörrarna så ringde jag mamma och låtsasgrät i telefonen och sa att jag hade kuggat igen, sen skrek jag: FAN JAG KLARADE DET, JAG HAR KÖRKORT :D

Resten av kvällen körde jag, Jennifer och Marielle bil.

Känslan av att ha klarat körkortet gjorde så att jag nästan svimmade. Det var världens underbaraste känsla och idag ångrar jag ingenting, inte ett nått.

U N D E R B A R T !

Nu har jag haft körkortet snart i 1 år och en månad.. snart är det helt mitt och inte bara på prov..

Allting handlar ju om att en bästa vän ska ha det.. och hon har verkligen DET!

Då jag är arg gör hon mig glad och kan jag inte sova så kan inte hon heller sova.

Hon var nyss här hos mig och festade en hel helg och snart är det jag som sitter i flyget påväg mot henne påväg mot min familj osv.

Hon är snäll, rolig, trög, töntig(ibland), positiv och lite som jag.

Den person jag pratar om är såklart Ewe. Hon är helt enkelt Evert, precis som Evertar ska vara.

vet inte riktigt vad jag ska skriva.. men här är vi iallafall.. Jag och min bästa vän.

Och sen har vi ju faktiskt!

Är på så sinnes dåligt humör så att jag helst skulle lägga mig och sova i några timmar eller typ 20 och vakna upp och hoppas att det är bättre.

Fattar inte varför jag är på dåligt humör heller, kan det vara för att jag är skadad och inte får träna ?

Vaknade iallafall nio imorse och plattade håret sen gick jag till skolan för att ha ILS där vi utförde olika prestationer.. eller typ hur man håller en lektion.. alltså beteende utstrålning osv osv. 
Sen gick jag hem vid 11 och somnade kvart över 11 vaknade tio i tolv av väckaren och gick direkt till Sture sen gick vi till skolan och jag kom en minut försent.

Har nu kommit hem efter att ha haft både Prestations psykologi och religion.

Ikväll ska jag inte göra någonting eftersom att jag är på så dåligt humör.

det var min dag det.

PZ out.

Jag vill ha mera kommentarer tack :)

Kärlek är svårt att beskriva, nästan omöjligt.

Kärlek behöver inte vara att man är kär i en person utan det kan vara ens familj ens släkt eller kanske tillochmed familjens hund.

För mig betyder ordet kärlek.

Värme, närhet, lycka, pålitlighet.

aa ungefär så.

Min famlij är kärlek för mig, min katt är kärlek för mig ( trots min allergi ), våra hundar är kärlek för mig.

Och dessutom är såklart mina tatueringar osv osv osv.. det är svårt att skriva allt. Men mina kompisar betyder också kärlek.

Lunch: Köttsoppa och en macka

Pepparkaksdeg

Middag: goooood mat på ugglan. kunde inte blivit bättre

efterätt: Minns inte vad det egentligen hette men det var som pannacotta typ.

aa.. blev ett kort inlägg iallafall :)

Jag har alltid utnyttjat dom, såsom att mamma ALLTID har följt mig på träningar och suttit och tittat på.

Samma sak med pengar. .I LOVE MONEY♥

Nämen.. okej vi börjar med pappa.

Min Pappa heter Mikael, han är 42år och jobbar inom industrin tror jag det heter.

Han har spelat hockey i Skellefteå AIK's a-lag som målvakt och han har också åkt vasaloppet 2 gånger och stafettvasan en gång med sitt jobb.
Han kör en jättestörd bil som jag och han har tillsammans, fast vi ska nog byta ut den nu tror jag.

Min pappa dricker inte alkohol av olika skäl, han skämtar dock om det men ingen tycker att det är roligt.

Min pappa har gett mig min udnerbara Farmor och min underbara Farfar.

Min Mamma då.

Hon heter Marie och är 42 år och hon jobbar som enhetschef på skellefteå kommun.

Mamma har hållit på med hästar heeeela sitt liv, därav mitt intresse.

Mamma är lite ungdomlig av sig hon använder sig av ord typ: ofta, chilla, softa, lol, tönt, brat.. aa osv osv..

Mamma kör volvo för tillfället men alla vill byta bort den, så det kommer nog att bli så också.

Jag och min bror hade en vision att vi skulle köpa kjolpaket till mammas bil och en baslåda, hade varit lite kul faktiskt för mamma hade bara tyckt att hon var coolare då.. haha
Jag har alltid varit mammig av mig, mamma hjälper mig i ALLA lägen..

bjuder på en bild oxå.

Vi var tillsammans i typ 3 månader sen tog det slut av olika skäl.

Finns dock inte så mycket att säga om det. Men jag antar att det var ett misstag.
Men vi hade kul under våran tid och tyvärr så ska ju den ta slut också.

I dagsläget är vi jätte bra kompisar och pratar lite då och då och så tycker jag att det ska förbli.

Jag väljer att inte nämna hans namn eftersom att dom som inte vet om det behöver inte veta det heller :)

aa finns ingenting mer att säga tyvärr.

över och ut

Men vad mamma inte visste var att jag var djävulens barn..mohaha..nae okej inte riktigt.

Jag bodde tillsammans med min mamma, min pappa och min halvbror(som sedan blev min helbror!) Pär i en liten by som heter Drängsmark.

Då jag var 2 år lärde jag mig åka skridskor, vilket ingen i min ålder kunde, under detta år satt jag på en häst också och fick styra själv.

Då jag fyllde tre år kunde jag faktiskt inte åka skridskor, men i denna ålder hann jag lära mig cykla och byta bakdäck på min cykel och bromsa ordentligt. Jag lärde mig också hur man gjorde svarta streck efter vägen med cykeldäcken.

Jag och min familj bodde nära en gata som heter Passgatan och där hade jag världens bästa kompis som heter Klas.

Jag och Klas var med varandra varje dag, dag ut och dag in.

Från och med då jag var ett år så gick jag hos dagmamma och min dagmamma hette Märta och hon var bäst enligt mig och dom andra som gick där.

Min mamma hade flera hästar under min uppväxt och då jag var tre så kunde jag faktiskt ha dött. Jag och mamma var i stallet och mamma skulle ta in hästarna och jag ställde mig snällt i ett hörn för att inte vara ivägen men efter ett tag så gick jag ifrån hörnet och då kom en av mammas hästar gåendes och puttar omkull mig med bogen och jag ramlar baklänges, sen ställer hästen sin framhov på min bröstkorg men inser att någonting är fel, så hon tar sats och hoppar över mig.

En kväll så kunde jag och Pär inte sova så vi bestämde oss för att leka hela havet stormar, sagt och gjort, vi sprang mellan vårat rum och badrummet med hinkar med vatten. tillslut var det tillräckligt med vatten för att kunna plaska. Dagen efter då pappa kom ner i vardagsrummet för att kolla till sitt nymålade tak så såg han att det droppade från taket så han sprang upp på övervåningen till mitt och pärs rum och var inte happy, fast jag tror att han skrattade lite eftersom att vi var nog ganska söta där vi satt i våra sängar som frågetecken.

Då jag var 5 år började jag på 5års på Drängsmarksskolan och då hade jag redan tagit hål i öronen och lärt mig läsa upp och ned och gjort en massa andra sattyg.

Då jag gick 6års så träffade jag den person som skulle ha stor betydelse i mitt liv och det var Lovisa. lovisa var en tjej som alltid var klädd som en cowgirl, jag tror att jag tyckte att hon var lite cool.. för ärligt talat.. jag var en smart tönt.

De kommande åren är inte så intressanta heller.

Men i årskurs 5 så träffade jag en person till som skulle förändra mitt liv och det var Jennifer även kallad Jenna.

Hon var lite töntig, som jag ungefär sen hade jag och hon samma intresse, Hästarna.

Detta år började jag rida på ridskola och tyckte att livet var helt enkelt underbart.

Jag och Jennifer bodde istortsett hos varandra och hade alltid något bus pågång.

2004 började jag sjuan på byskeskolan och mitt enda intresse var hästarna. Under detta år började jag rida världens underbaraste ponny

Moor hill.

Det jag inte visste var att jag och Morre som han kallades inte skulle dela så lång tid tillsammans som jag hade önskat. Den 6 juni 2006 flyttade Morre söder ut och jag skulle aldrig mer se honom.

Efter att Morre flyttat så köpte Emelie en ny häst som hette Electra, hon var fin och jag och hon tävlade i hoppning en gång och det gick jätte bra!

Hon var också lika underbar som Morre.

Efter en tid så flyttade hon till södra sverige hon också. Så då köpte jag mig en egen häst.

Ett varmblod som jag bara hade tänkt ha som skogshäst och jag skulle fortsätta att tävla ridskolehäst.

Men så blev det inte, Konvaljen visade framfötterna och vi startade 3 eller 4 hopptävlingar under den tiden jag hade henne, tyvärr så var jag tvungen att avliva henne den 1 augusti 2010 och det går inte en dag utan att jag tänker på henne. Saknar henne så att det gör ont i hjärtat då folk nämner henne.

År 2007 började jag en linje som heter SPID- Sp/nv idrottsprogrammet som var för elever som hade en länselit nivå inom sin idrott. Dom tre åren efter det dom spenderade jag dag ut och dag in med Mia, Fanny, Josse, Emma och Linnea . + tio killar också.

I juni 2010 tog jag studenten med denna underbara tjejskara/klass.

Studenten var nog det roligaste någonsin.

1 maj 2009 var jag med om en olycka och skadade mitt knä och ett år senare opererade jag korsbandet i vänster knä, därför har jag varit borta från hästarna en hel del.

den 18 augusti flyttade jag ifrån mitt Skellefteå till huvudstaden för att gå skola. Men i Juni flyttar jag tillbaks till Skellefteå för att spendera några år där igen!

hmm.. vad ska jag mer berätta.. Jo, jag är nästan alltid glad, jag är en hästtjej, jag brinner för hästarna i alla lägen, jag gillar att festa, jag har ibland ganska hett temperament.

aa det var allt för denna gång.. vet inte hur mycket jag har glömt men aja.. puss